Jag känner basens vibrationer gå genom min kropp medan jag hoppar i takt till musiken. Alkoholen i kroppen gör så att det känns som att jag snart lyfter från marken jag står på. Jag viftar med händerna uppe i luften och böjer huvudet bakåt så jag kan se den stjärnklara himlen ovanför oss. Jag känner hur ett enormt leende letar sig fram på mina läppar och jag låter ett högt skratt smita ut genom min mun. Jag sänker blicken från stjärnorna och försöker istället fokusera den på mina två vänner som står och hoppar hejvilt bara någon meter ifrån mig. Mina vapendragare, mina kompanjoner, mina mongos. Kärt barn har många namn, är det inte så man säger? Tillsammans har vi rest hit till Barcelona för att fira nyår, glömma allt vad Sverige heter och bara ha roligt några dagar. Men jag trodde inte det skulle vara så här lätt att lämna allt för en stund. Hemma i Sverige så finns min familj, min pojkvän. Min pojkvän ja, honom hade jag nästan glömt bort. Efter att ha druckit några drinkar så känner jag allt annat än ångest över att vara borta från honom, och det är faktiskt ganska skönt. Plötsligt avbryts musiken och jag hör hur folk börjar räkna ner.
”10, 9, 8… ” Jag går fram till mina vänner och räknar högt ner tillsammans med dem.
”7, 6, 5…” På något sätt får jag ett glas med en klarröd vätska i handen, precis som mina vänner.
”4, 3, 2…” Precis då jag ska skrika ut den sista siffran så känner jag att någon tar tag om mitt ansikte och sedan känner jag ett par läppar mot mina.

Med all alkohol som flödar i min kropp så gör jag inget motstånd, utan lägger istället armarna runt nacken på personen jag kysser och drar honom närmare mig. Jag öppnar osäkert munnen då jag känner hur hans tunga dras över min nedre läpp men glömmer snabbt att vara osäker då våra tungor börja leka med varandra. Om det ännu är möjligt så trycker jag mig ännu närmare honom medan hans händer åker upp och nedför min baksida. Det känns som att ingenting annat spelar roll, bara jag får fortsätta kyssa den här personen. Fjärilarna i min mage gör uppror när han försiktigt men bestämt biter tag i min underläpp en sekund. Jag känner hans andedräkt precis vid mitt högra öra och håret i nacken reser sig på mig.
”Happy new year, love.” hör jag han viska med en dialekt jag inte riktigt kan placera, innan han kysser mig precis under örat så jag tror att mina ben när som helst ska ge vika.
Jag öppnar snabbt ögonen och framför mig ser jag ett par kristallblåa ögon som ger mig en blinkning innan han försvinner i folkmassan. Förstenad står jag, mitt bland allt nyårsfirande folk som skriker gratulationer till varandra och med fyrverkerier som sprängs över mitt huvud, och fattar inte vad som precis hände.
Vem var han?
-
Joselyn, som den här flickan heter, är 19 år och ska snart fylla 20. Hon lever, enligt henne, ett helt vanligt svenne-liv i Västerås. Hon tog studenten förra året och har sedan dess jobbat på Ica. Kanske inte världens roligaste jobb, men det ger lite pengar i alla fall. Hon har ännu inte flyttat hemifrån, vilket hon verkligen inte tycker om. Hon vill komma ut i världen, se saker som hon tidigare inte sett. Hon och hennes pojkvän har varit tillsammans sedan första året på gymnasiet, alltså lite mer än tre år. Joselyn älskar honom, men någonting har förändrats. Hon kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men hon känner inte samma sak för honom längre. Tillsammans med hennes två bästa vänner, Stella och Julie så blir allt ett äventyr. Dom far runt i Västerås som tre virvelvindar, planerar resor, framtiden och allt vad man kan tänka sig att tre tjejer i 20 årsåldern kan ha för sig i en skitstad som Västerås.
Nu äntligen, efter flera år av planerande, så har dom tre tjejerna äntligen lyckats fixa en lägenhet i London. Alla tre är förväntansfulla, tänk vilka äventyr som väntar på dem där. Men hur kommer det gå för Joselyn och hennes pojkvän? Kommer de kunna hålla ihop trotts att det är ett hav emellan dem? Kommer det verkligen att funka? Ingen vet säkert, så det kanske är dags för äventyret att börja.