Louis pov –

Jag vaknar upp av ett gällt skri och sätter mig förvirrat upp i sängen. Jag kollar bredvid mig och där Alice har legat är det tomt.

”Guys? Did you hear that?” hör jag Liam fråga trött ifrån golvet.

”I did.” svarar jag och sen hör jag resten av killarna svara också.

”Where did it come from?” frågar Niall och ställer sig upp.

”Alice isn’t in her bed.” säger jag samtidigt som jag drar av mig täcket och ställer mig upp.

”I just have to go to the bathroom.” mumlar Zayn trött och hasar sig iväg till badrummet. “Alice?!” hör vi honom utropa och vi alla rusar till toan.

Där på golvet ligger Alice. Hon blöder från handen och hennes spegel är i tusen bitar.

”I’ll call Stefan.” säger Harry och försvinner från badrummet.

Precis som tidigare idag så faller jag ned på knä bredvid henne. Jag tar försiktigt upp den handen som blöder och böjer försiktigt upp hennes fingrar så jag kan kolla på var blodet kommer ifrån. När jag ser vad det är som orsakar blodet så flämtar jag högt och bara stirrar. I hennes hand sitter en glasskärva. Den ser inte ut att sitta så djupt, men det ser ändå hemskt ut.

”Is that a piece of the mirror?” frågar Niall förskräckt och jag nickar långsamt. ”Should we take it out? I mean, so we can stop the bleeding.” frågar han sen och kollar på oss.

Liam, och Zayn nickar och jag tar ett djupt andetag. Försiktigt tar jag glasbiten mellan tummen och pekfingret och börjar långsamt dra ut glasbiten från hennes hand. Till slut har jag fått ut hela biten, den satt ungefär en halv centimeter in i handen. Jag lägger ifrån mig glasbiten och tar emot en bit blött papper från Liam. Jag torkar försiktigt bort blodet från såret och lindar sedan en liten handuk runt handen och såret.

Harry kommer tillbaka och säger att Stefan kommer alldeles strax. Plötsligt sätter sig Alice käpprätt upp med uppspärrade ögon. Hon stirrar ut i luften med tom blick.

”Alice?” frågar jag försiktigt och lägger mjukt en hand på hennes axel.

Det är som att slå på en knapp. Hon sätter händerna för ansiktet och ger ifrån sig ett gällt tjut. Hon drar upp knäna till hakan och slår armarna om benen. Ansiktet begraver hon i knäna. Hon gungar fram och tillbaka, hulkandes. Man kan höra henne säga ord ibland, men jag uppfattar inte vad hon säger. Jag sitter som förstenad och bara stirrar på henne. Vad hände är det enda jag kan tänka på. Plötsligt så börjar hon slå på sig själv. Hon slår på sig själv och skriker ord på svenska. Jag känner mig så maktlös, jag vill hjälpa henne men jag vet inte hur. Efter någon minut kommer Stefan inrusandes på toaletten och sätter sig på knä bredvid mig. Först sitter han bara och tittar på henne, sedan tar han tag i henne och lyfter upp henne i sin famn. Hon skriker ännu mer och slår på honom, men han bär helt oberört in henne till hennes säng. Jag och killarna följer tyst efter honom. Han hyschar henne lugnt medan han lägger ned henne i sängen.

”Lou, come here and hold her. Now.” hör jag Stefan säga och jag går stelt fram till sängen och sätter mig bredvid Alice. Jag lägger försiktigt armarna runt hennes kropp och känner hur hela hon skakar. Hon har slutat skrika, men då hon känner mina armar så börjar hon streta emot och slår på mig.

”Just don’t let go. Okay?” säger Stefan och spänner ögonen i mig då jag skrämt tittar på honom.

”What are those words she’s saying? They are is Swedish, right?” frågar Liam och pendlar med blicken mellan Alice och Stefan.

”She are saying words like ugly, worthless, forever alone, piece of shit and stuff like that.” suckar Stefan och sätter sig ned på en av madrasserna.

Stefans pov –

“But why is she saying that?” frågar Zayn förvånat.

Jag funderar ett ögonblick på vad jag ska säga, men sedan bestämmer jag mig för att berätta allt. Allt som jag vet om i alla fall. Allt som Alice har berättat för mig.

”It’s a long story, are you sure you want to know?” säger jag till killarna och de nickar tyst.

Jag slänger en blick mot Alice och Louis, hon verkar ha lugnat ned sig och ligger nu avslappnat i hans famn medan han tyst nynnar på någon låt. Jag ler lite och vänder tillbaka blicken till Niall, Zayn, Liam och Harry som nu har satt sig ned mitt emot mig.

”Okay, I don’t know if you have figured it out or something. But Alice isn’t my little sister. Or, she is like my sister, but not by blood. She came here about a year ago. I found her outside, collapsed right in front of the door. I took her in and my mother and father treated Alice like a daughter. The day after I’d found Alice, she woke up and were so confused. Me and my mother told her where she was and who we were. My mother asked Alice if she had anyone to call or somewhere to go but Alice said no and started crying. We didn’t want to push her so my mother and father let her stay here. Alice started to help me in the stable and she became like a sister. One night when I just were about to fall asleep someone knocked on my door and there stood Alice. She was scared like hell and she were crying. She told me that she’d had a nightmare and I asked about what. She told me that in the dream she was chased by a witch. And even though she couldn’t see the witch she could hear mad words. Like those she was saying a moment ago. And at the end of the dream she falls down a mountain, and then she wakes up. When she had calmed down from the dream she started to tell me about her life before she came here.” Jag pausar och kollar runt på killarna framför mig.

De sitter med stora ögon och kollar på mig, det verkar som att de inte alls var beredda på det jag hade berättat för dem.

”But that is not the worst thing. She told me that her mother had left when Alice was just a little girl and the kids in her school had started to bully her. They told her she was worthless and that her mother never loved her and that she was so ugly and nobody never would love her and stuff like that. They were really mean to her. She told me that she never had any friends. And then, when her father married a woman. Or as Alice calls her, the witch. The witch hated Alice, and yelled at her when Alice’s dad weren’t home. She did even hit Alice sometimes. So one day, the witch kicked Alice out from her home and told Alice that if she ever came back or tried to contact her dad, the witch would kill her. So Alice ran away, and ended up here, with us. And now tonight, I guess that her dad and the witch came to eat dinner here at the hotel and that really scared Alice. So my guess is that she had a really bad nightmare.” jag tystnar och vänder blicken mot sängen och Alice.

Hon och Louis har somnat och hon ser riktigt fridfull ut.

”She is my little sister, and I really love her. I don’t like to see her like this.” avslutar jag min historia med en suck.

Åter igen kollar jag på de fyra killarna framför mig. Deras ansiktsuttryck visar massor av blandade känslor.

”Wow.” säger Harry tillslut. ”She has been through so much.”

“Now I understand why she has acted like she did in the beginning.” det verkar ha gått upp ett ljus för Niall. “And now I understand why she hasn’t been kissed and why she always gets so awkward when we hug her and stuff.

“Yeah, I guess.” svarar jag. ”She is really confused right now too. I guess that you guys have noticed that she has been very moody?” killarna nickar och jag fortsätter. “Ever since you guys came here she hasn’t been herself, and that is because she is scared.”

“Scared of what?” frågar Zayn förvirrat. “Not of us right?”

“No, she’s not scared of you. She is scared of love. I don’t think she really has realized it, but she really likes Louis. And she has never felt like that before. She doesn’t know how to deal with it and I think she is afraid of getting hurt.”

“We are so stupid!” utropar Harry och slår sig själv på pannan.

”Why?” jag tittar förvirrat på honom medan de andra börjar skratta.

”Lou really likes her to! We should have realized that the reason she has acted weird sometimes is because Lou has been there.” flinar Harry.

“We just have to make Alice realize how she really feels and then they can be a couple!” säger Niall glatt.

“Actually.” hör vi Louis från sängen. ”We’ve kissed.” 

Nåt sorts mellan-wierd-random-crap kapitel.. Minns inte ens om jag skrev i första kapitel att "Häxan" skulle döda Alice men jag är för lat för att kolla tillbaka öhöhöh. Jag vet att uppdateringen suger, men har ig varning i två dryga ämnen, pluggar till körkortet och försöker umgås med mina kompisar då jag kan. Massa ursäkter jag vet, men så ligger det till just nu. Men jag försöker iallafall få ut nåt kapitel då och då, det kommer bli bättre så småningom. 

Minst 20 kommentarer från olika personer för nästa kapitel? ♥