Alice pov - 

”Äckliga unge. Ingen älskar dig. Du kommer dö ensam. Ingen kommer sakna dig.”

När hon sagt de sista orden så böjer hon sig fram och blåser på mig. Det är det enda som behövs för att jag ska tappa greppet och falla. Jag skriker allt vad jag kan, men inga ljud lämnar min mun. Jag faller.

Jag sätter mig upp med ett ryck. Samma gamla mardröm. Täcket som jag hade virat runt mig innan jag somnade ligger en bit från sängen, lakanet ligger halvt utanför sängen det också. Den stora t-shirten som jag har att sova i är blöt av svett, likaså jag själv. När jag fått tillbaka min normala andning, och mitt hjärta har lugnat ner sig så vänder jag mig så jag ser klockan på nattduksbordet. 05.13 visar de digitala siffrorna. Med en suck reser jag mig upp från sängen.

”Lika bra att stiga upp då.” Säger jag högt för mig själv medan jag plockar upp täcket från golvet.

Jag skulle ändå blivit väckt om en kvart, så det var ingen idé att försöka somna om. Jag tassar snabbt över det kalla trägolvet fram till min stora byrålåda och plockar fram de vanliga jobbkläderna. Ridbyxor, ridsockar, tjocksockar, underställströja, underställsbyxor och en ylletröja. Jag drar på mig kläderna och går sedan till det lilla badrummet som jag har helt för mig själv. Jag ställer mig framför spegeln och möter min egen blick. Jag blir inte chockad av vad jag ser. Det röda håret ser ut som ett fågelbo som vanligt och under ögonen kan man tydligt se mörka ringar. Jag ser helt enkelt ut som vanligt efter att jag har drömt mardrömmar. Jag sköljer ansiktet försiktigt i lite kallt vatten och går sedan ut från toaletten. Jag öppnar försiktigt min dörr ut mot korridoren och lyssnar spänt efter ljud. Ingen verkar vara vaken av gästerna, så jag smyger försiktigt ner till personalköket. Jag är glad att jag tog på mig tjocksockar, för det har inte hunnit bli så varmt på hotellet än.

När jag öppnar dörren till köket så möts jag av värme. Inte bara luften är varm, men även människorna som är där inne bemöter mig med varma leenden. Jag hälsar på alla innan jag tar för mig av frukosten som finns uppdukad i ett hörn. Havregrynsgröt med hjortronsylt, en macka med skinka och gurka och ett glas mjölk. Standard frukost helt enkelt. Jag sätter mig ner på en stol och bara njuter medan jag äter min frukost. Plötsligt så avbryts jag av en glad stämma.

”Men Alice! Är du redan uppe? Du ska ju inte börja jobba för än sju idag!” Säger stalldrängen Stefan. 

Jag stirrar ner i gröttallriken som jag håller i knäet och mumlar fram,

”Jag drömde mardrömmen igen. Kunde inte sova… ”

”Åh, okej. Ledsen för det lill-tjejen, hoppas du kan sova bättre sen ikväll.” Säger Stefan och ger mig en klapp på axeln. 

Jag nickar och fortätter äta på min frukost. Han vet precis vad jag pratar om, han är den som känner mig bäst  axeln.här på hotellet. Det var han som hade öppnat dörren den där morgonen då jag hade svimmat utanför dörren. Han är 21 år och har varit här på hotellet ända sedan han var liten. Hans föräldrar är de som äger stället. Han är som en bror för mig. Han behandlar mig även som sin lillasyster. Han är min första riktiga vän. Jag tuggar i mig det sista av min macka och häller i mig mjölken. Jag ställer in all disk i diskmaskinen och går sedan upp till mitt rum för att borsta tänderna. På vägen upp möter jag några morgonpigga gäster som jag glatt hälsar på. När jag har borstat tänderna så ger jag mig på mitt hår. Det ser nästan värre ut än vanligt. Det midjelånga håret är tilltuffsat och det ser verkligen ut som ett fågelbo. Jag försöker borsta igenom det, men ger upp med en suck. Istället sätter jag upp det i en slarvig knut mitt på huvudet. Min raka lugg fick hänga fritt framför ögonen. Jag granskar mig själv i spegeln som jag ofta gör. Jag är ful. Kristinas ord har etsat sig fast i mig. Jag har aldrig känt mig fin. Jag avbryts med mina tankar av att Stefan kommer inrusandes på mitt rum. Knackar gör han som vanligt inte.

”Sluta kolla på dig själv och kom nu! Mamma sa att det ska komma ”stora” gäster idag, så stallet och hästarna ska skina.” Säger han med ett tonläge som jag gissar att hans mamma hade använt då hon pratat med honom.

 Han sträcker fram sin ena hand mot mig och med ett skratt så tar jag den och sedan springer vi ut till stallet för att börja städa.

Sådärja, del 1. Kommentera gärna och säg vad ni tycker!