“Whoa whoa whoa… Take that one more time. We’re, like me, Niall, Zayn, Louis and Liam, are going

to ride horses? Horses?! Do you want to kill us?! Säger jag förskräckt, det här var jag inte beredd på.

”Yes!” Säger Alice och flinar. ”You guys are going to ride a horse each. Now, let’s get to work!”

Niall’s pov –

“My bum hurts! Can we please stop? Pleaaaaase?” gnäller jag.

Alice som rider längst fram i ledet vänder sig om med ett stort leende och jag hör hur hon skrattar. Trotts att jag rider näst längts bak så kan jag se hur det lyser av bus från hennes blåa ögon. Liam som rider bakom henne vänder sig också om, men han ger mig en mer lidande blick, likaså Zayn som rider bakom Liam.

”My bum hurts too!” Ropar Harry som rider framför mig.

”And I’m hungry…” utbrister jag.

”Well, that’s the first time.” säger Louis sarkastiskt som rider sist bakom mig.

Jag vänder mig om och blänger på honom. Hans ansiktsutryck är sammanbitet och jag kan se att han har minst lika ont som jag men vill inte visa det.

”You don’t have to hide that you’re in pain, she can’t see you.” Säger jag och blinkar med ena ögat.

“Oh just shut up.” säger han och ger mig en mördande blick.

Det är väldigt tydligt vad Louis tycker om Alice. Enda sedan han hade rusat fram till henne då hon svimmade i matsalen så hade alla killarna sett att han hade blivit gladare. Man märker att han tänker mindre och mindre på Eleanor.

 

”Niall? Are you coming?” jag väcks ur mina dagdrömmar av att Alice petar mig på benet.

Jag inser att vi har stannat och att de andra har hoppat av sina hästar och står och väntar på mig.

”How do I get of this thing?” frågar jag generat och tittar ner på Alice som ger mig ett busigt flin.

”First, you have to take your feet out of the stirrups. Then you lean forward and swing your right leg over the horse’s back, behind the saddle. Okay?”

Jag gör som hon säger och helt plötsligt sitter jag på marken. Jag tittar förvånat upp och ser Alice som står dubbelvikt och skrattar så hon gråter. Jag vänder huvudet mot killarna och även dem skrattar så de gråter. Louis och Harry ligger till och med i en hög på marken och vrider sig av skratt. Jag ställer mig upp och gnider min rumpa, nu gör den ju ännu mer ont.

”Ha-ha very funny. Can we please eat now?” Muttrar jag och ger hästen till Alice, den är stor och skrämmer mig.

 

Hon fortsätter att skratta medan hon knyter fast hästen i ett träd bredvid de andra hästarna. Louis och Harry har lugnat ned sig och står nu upp, men jag ser att de när som helst kan börja garva igen. Jag ger dem en mörk blick när jag går förbi dem, men det gör bara så att de brister ut i skratt igen.

”Where’s the food?” frågar jag och vänder mig till Alice som har kommit upp vid min sida och lagt en hand på min axel.

”Right there.” säger hon och pekar med andra handen mot en äng och jag börjar gå dit.

Jag känner att jag går stelt och bredbent, men vaddå? Jag har ju för fasen ridit, och det gör ont! De andra följer efter mig och Alice till mitten av ängen. När vi kommer fram så ser jag två stora piknik korgar och massor av filtar. Jag stannar och vänder mig förvånat mot Alice. Hon bara rycker på axlarna och går och lägger ut några filtar på marken och plockar sedan fram all mat från korgarna.

”Are you guys just going to stand there and look silly, because I don’t think that I can eat all this food by myself.” Louis är snabbt framme och sätter sig på samma filt som Alice.

Hon ger honom ett litet leende och plockar sedan upp en baguette med kycklingröra. Jag går och sätter mig på en av de andra filtarna och rycker åt mig en annan baguette. Jag orkar inte bry mig om vad det är på den, jag är så hungrig. Liam, Zayn och Harry kommer också och sätter sig och börjar äta.

 

Alice pov –

Jag lägger mig ned på filten och håller mig om magen. Jag har ätit så mycket att jag nästan vill spy. Näst intill all mat är uppäten, det är bara några chokladtäckta jordgubbar och en halv sockerkaka kvar.

”Who wants the last strawberries?” Hör jag Liam säga.

Han får bara stön och grymtningar till svar från de andra killarna, de måste vara lika mätta som jag är Jorgubbar är verkligen en av mina absoluta favorit bär så jag räcker upp handen där jag ligger.

”I want one, but just one. Or else I’m going to throw up.” Säger jag och sätter mig sakta upp.

Liam räcker mig burken med jordgubbarna och jag tar en. Jag tuggar njutningsfullt i mig den med slutna ögon. De är perfekta som vanligt. Jag öppnar ögonen och märker att Louis sitter och tittar på mig.

”What?” frågar jag honom.

”You have some chocolate on your face.” Säger han och ger mig ett försiktigt leende.

Jag drar med handen över munnen och tittar sedan frågade på honom.

”Did I get it?”

”No. Here, I can get it.”

Han lyfter ena handen och torkar bort chokladen med tummen. Jag sitter som förstenad av stötarna jag får när han rör mig. När han tar bort handen från mitt ansikte så känner jag hur kinderna hettar. Men ge dig nu Alice, varför ska du alltid rodna då han har kontakt med dig. Skärp dig nu.

 

”Uuuuh, look how she’s blushing!” Hör jag Harry säga med flickig röst.

Jag blänger på honom men han blinkar bara åt mig och skrattar. Jag ställer mig snabbt upp, lite för snabbt så det svartnar för ögonen. Jag börjar vingla och precis då jag är på väg att ramla så känner jag hur någon tar tag i mig så jag inte faller.

”Whoa, how are you?” frågar Louis oroligt, såklart är det ju han som tog emot mig.

”I’m fine. I just stood up to fast.” Säger jag och ger honom ett generat leende.

Jag gör mig fri från hans grepp och kollar sedan mot de andra killarna, som sitter med busiga ansiktsutryck och iakttar oss.

”Are you ready? We have to go now.” Jag börjar plocka ihop allt skräp som ligger utspritt runt omkring oss. Jag låter luggen falla ner över ansiktet så att det döljer mina nu ännu rödare kinder.

”Yeah, sure. The food was awesome, as usual. Can you tell Kristoffer that when you see him?” säger Zayn och hjälper mig att plocka ihop.

De andra killarna instämmer och viker ihop filtarna som vi suttit på. När allt är ihop plockat så går vi tillbaka till hästarna som snällt står och äter på det lilla gräs de kan hitta.

”So, how do we take all this stuff back to the hotel?” frågar Liam och syftar på korgarna och filtarna.

“We leave the stuff here, and later when I’m done with the stable work I’m going to get it with the four-wheel. Just like I did earlier today.”

“What? Can you drive a four-wheel?! That’s so cool!” säger Harry förvånat och stirrar på mig.

”Well, yes?” säger jag och flinar. ”But now we have to get going, it’s getting cold.” Fortsätter jag och knyter loss hästarna.

 

Jag knäpper snabbt på mig hjälmen, sätter foten i stigbygeln och hoppar smidigt upp i sadeln. När jag vänder mig mot killarna så står de alla och kollar på mig.

”What is it now?” suckar jag.

“How do you do that so gracefully? I can barely get my foot up that high.” Muttrar Zayn och vänder sig sedan mot sin häst.

Mycket riktigt, han får knappt upp foten till stigbygeln. De andra killarna försöker också ta sig upp på hästarna. Jag brister ut i skratt när jag kollar på dem. De ser så oviga och stela ut när de försöker ta sig upp. Niall är den första att ta sig upp i sadeln och ser mer än nöjd ut när han inser att han är först. En efter en tar de sig upp i sadlarna, och till sist är det bara Louis kvar på marken. Jag ser att han blir mer och mer frustrerad så jag bestämmer mig för att hjälpa honom. Jag slänger mitt högra ben över halsen på Limbo och hoppar vant ner på marken, man hör knappt att jag landar.

”Once again. How does she do that so gracefully?” hör jag Zayn mummla för sig själv.

Jag säger åt Limbo att stanna och han står blickstilla som vanligt, sedan går jag fram till Louis som nu står och blänger ner i marken.

 

”Want help?” frågar jag honom försiktigt och lägger en hand på hans axel.

Han tittar upp och jag ser att han inte har långt ifrån tårar. Jag blir helt paff över att hans ögon är tårfyllda och glömmer för ett ögonblick vad jag nyss hade frågat honom.

”Yeah, sure.” muttrar han tyst och gnuggar sig i ögonen för att få bort tårarna.

”Okey. So turn around.” Han gör som jag säger. ”Then you put both hands on each side on the sadle, like this.” Jag tar tag i hans hander och lägger dem tillrätta på sadeln. ”Bend your left knee.” säger jag och tar ett grepp runt benet han böjer.

”Now, I’m going to lift you up. On tree. One, tw…

“No, I’m to hea…” avbryter Louis mig, men hinner inte längre.

”Tree!” säger jag och innan han hinner reagera så sitter han i sadeln och ser helt chockad ut.

”Woooow, are you like superwoman or something?” jag vänder mig om och åter igen ser jag resten av killarna sitta med hakorna nästan nere i marken.  De ser så roliga ut att jag börjar skratta igen.

”That was nothing. I’ve lifted heavier people before.” Skrattar jag och rycker på axlarna.

 

För andra gången hoppar jag smidigt upp på Limbo och sätter mig tillrätta.

”Everybody ready?” frågar jag och kollar runt på killarna.

De nickar och sedan beger vi oss hemåt. Efter ett tag vänder jag mig om.

”Do you guys want to try to trot?” frågar jag dem.

De nickar tvekande och jag förklarar hur de ska rida lätt. Deras ansiktsutryck förändras från tvekande till beslutsamma.

”Ready?” frågar jag dem.

Jag får inget svar utan de nickar bara sammanbitet. Limbo börjar trava och snart hör jag hur de andra hästarna också har börjat trava. Jag vänder mig om och börjar asgarva. Killarna ser inte lika sammanbitna ut längre, de ser mer ut som att de kommer svimma när som helst. De studsar runt i sadlarna och verkar ha glömt vad jag precis sa åt dem. Harry studsar bara mer och mer, och det ser ut som att han kommer åka av vilken sekund som helst.

”I got it! I can do it! Look, look at me! I’m doing it!” vrålar Louis längst bak i ledet.

Jag vänder mig så jag kan kolla på honom och mycket riktigt, han har hittat takten i traven och rider nu lätt utan att dunsa i sadeln. Jag gör tecken åt killarna att sakta av och säger åt Liam som rider bakom mig att han ska rida först. Sedan gör jag halt så att killarna rider förbi mig. När Louis kommer upp bredvid mig skänklar jag på Limbo så jag rider bredvid Louis. Jag vänder mig mot honom och han ler med hela ansiktet och det lyser av glädje ur ögonen på honom. Jag räcker upp min hand och vi gör en high-five. Men istället för ta bort sin hand från min så håller han kvar.

 

---

Här har ni äntligen kapitel 14! Blev inte så värst nöjd med slutet men ville få ut det så fort som möjligt. Minst 12 kommentarer för nästa del. Hoppas ni tycker om den ♥